Man lär sig något varje dag.
Jag fattar inte, jag FATTAR verkligen inte. Du kanske tycker att jag är heeelt dum i huvudet, men du mâste fan förklara.
Jag har inget, du har mindre
Nu är jag förvånad..
och glad
och seriös
och trött
och mer seriös
Hon var den första som knackade på,
Det är inte som det var då, du bah, ser mig som luft. Jag trodde inte du var sån. Jag trodde att du var sådär varm som alla säger att du är. Du var det. Men nu så är jag luft, för alla er. Det är lugnt, jag har mina vänner, jag blir bara så förvirrad. Sa inte du att du var glad över att vara min vän? Eller va det bara något du sa för att jag skulle beskydda dig? Vi får väl se hur det blir. Jag blir bara så less på det här, att det ALLTID ska hända. Fuck it.
Jag ser det hända från mitt fönster.
Fan, jag är inte redo för det här, jag älskar dig broder, men jag är alldeles för feg. ¨Feg för att prata med dig. Det är sjukt. Jag måste ta mig i kragen! Du är min bror för fan, hoppas han inte dödat mig bara..
Men vad fan ska jag säga? ...
Jag ställer inga krav.
Jag älskar det här. DETTA ÄR LIVET.
Synd bara att det ska fukka upp min skolgång.
egoist,
Baby jag undrar, är inte det ditt ex?
Jag är bara sâ fruktansvärt avundsjuk pâ alla som känner dig bättre än jag,
Jag antar att jag bara vill ha dig för mig själv, sâ egoistisk som jag är.
Du ställer krav på mig som jag inte kan leva upp till.
Och det är sant.
Varför är jag alltid "offret"? Vad fan har jag gjort? Bara för att jag inte lever i era jävla marginal. Jag är inte sån, och jag tillhör inte eran familj på det sättet. Hon är inte min mamma och han är absolut inte min pappa. Min pappa tar hand om mig, och det gör min mamma också. Faktiskt. Så du ska inte säga NÅGONTING. Min mamma är bäst. Min pappa också för den delen.
Jag orkar inte med er just nu. Kanske är fel sak att säga, men det är sanningen. For the moment.
Annars är jag glad. Riktigt glad faktiskt.
Jag lovar jag ska sluta lova.
This is me at the moment. Empty.
Man kan säga att man åldras, men man blir bara gammal och grå,
Och jag antar att jag har insett det nu. För att komma över dig helt ska jag ta bort dig som vän på facebook, jag ska visa att jag klarar det, FÖR DET GÖR JAG.
Känns bara som att jag aldrig kommer den känslan igen, att älska och att bli älskad, men det kommer jag. Det vet jag, eller inte. Men jag försöker tro på mina lögner. Det blir bättre då. "Jag vet att du är inge bra för mig, men jag kan göra vad som helst för att få va med dig" Det är inte så längre. Skönt.
Det är bättre att fokusera på att plugga nu, skita i allt annat. Jag menar, om jag och han skulle vara vänner skulle jag skitit i skolan, men jag tänker höja mig! Jag ska få 5 vg, jag ska få minst ett MVG OCH JAG SKA FAN GÅ G I MATTE och alla NO ämnena. Bara så att ni vet. Jag ska kämpa för att lyckas med skolan, vilket jag aldrig har försökt förut. För jag vet att jag kan om jag vill, och jag vill så jag kan.
Allt är bara tomma ord.
Nu äre party @ fridas place. Det är najs. Kommer nog ta ett jävla tag innan vi ses igen, vågar bara inte inse det... 8 dar senast liksom.. Men det kommer bli bra, och jag kommer tillbaka! Nu ska jag njuta av livet.
Jag blir sjuk av dig.
Jag vill egentligen bara att någon ska bry sig, och jag vet att det finns människor där ute som gör det. Dom är värt allt. Men jag vet inte, det är någonting som saknas. Som ett typ, tomrum? Ah typ. knas. Idag är jag ensam. Det är mysigt, till en viss del. Har 17 kr, och julmust. Jag vet inte vad jag vill, det är mitt problem, har alltid varit. Velig.
Jag vill inte vara ensam, men jag orkar verkligen inte åka någonstans, och ingen vill komma hit. Inte konstigt kanske, jag är lite för egoistisk ibland. Och det är sant.
Jag vill ha dej jag vill se dej, ta dej varje morgon
vakna upp och krama om dej jämt med samma omsorg
och ge dej allt jag kan och va med dej till livets slut
men när jag behöver dej mest då öppnar du och smiter ut
jag vet att du är inge bra för mej
men jag kan göra vad som helst för att jag ska få va med dej
och jag vill ha ditt efternamn med mitt när dom begraver mej
så svara mej, varför behöver jag förklara mej?
jag jagar dej, dag och natt, nån dag kommer jag ikapp
och håller fast dej hårt och frågar
varför du inte vill va mitt allt?
för utan dej, blir jag trist,
jag blir så grå, jag blir så blek
jag blir så kall, jag blir så hård,
jag blir så svår, jag blir så stel.
Nu får jag gå igenom hela livet utan dej
och låta tanken äta upp mej, den får sluka mej
för jag vill bara spendera varje minut med dej
men jag blir sjuk av dej, ja jag blir sjuk, jag blir sjuk...
Doften från dej lämnar rysningar i hela kroppen
du ställer krav på mej som jag inte kan leva opp till
men jag vill bli, allt det där du vill att jag ska vara
ingen rättvis bild som målats när vi blivit klar med tavlan
jag tog ett kliv mot dej och jag försvann
och sjunker djupare, jag byggde grunden min på bara sand
har svårt att veta vad är verkligt,
svårt att veta vad är sant
hjärtesorg och tårar får inte drabba mej jag är man
men ändå sitter jag med salta kinder
låter dej få smeka hjärtat mitt med dina kalla vindar
ingen här kan svara på, vad som kommer hända mej
nu när inget penicillin i världen kan rädda mej.
vakna upp och krama om dej jämt med samma omsorg
och ge dej allt jag kan och va med dej till livets slut
men när jag behöver dej mest då öppnar du och smiter ut
jag vet att du är inge bra för mej
men jag kan göra vad som helst för att jag ska få va med dej
och jag vill ha ditt efternamn med mitt när dom begraver mej
så svara mej, varför behöver jag förklara mej?
jag jagar dej, dag och natt, nån dag kommer jag ikapp
och håller fast dej hårt och frågar
varför du inte vill va mitt allt?
för utan dej, blir jag trist,
jag blir så grå, jag blir så blek
jag blir så kall, jag blir så hård,
jag blir så svår, jag blir så stel.
Nu får jag gå igenom hela livet utan dej
och låta tanken äta upp mej, den får sluka mej
för jag vill bara spendera varje minut med dej
men jag blir sjuk av dej, ja jag blir sjuk, jag blir sjuk...
Doften från dej lämnar rysningar i hela kroppen
du ställer krav på mej som jag inte kan leva opp till
men jag vill bli, allt det där du vill att jag ska vara
ingen rättvis bild som målats när vi blivit klar med tavlan
jag tog ett kliv mot dej och jag försvann
och sjunker djupare, jag byggde grunden min på bara sand
har svårt att veta vad är verkligt,
svårt att veta vad är sant
hjärtesorg och tårar får inte drabba mej jag är man
men ändå sitter jag med salta kinder
låter dej få smeka hjärtat mitt med dina kalla vindar
ingen här kan svara på, vad som kommer hända mej
nu när inget penicillin i världen kan rädda mej.
Nära skjuter ingenting.
I veckan flyttar jag till Barcelona, ångest.
