Du ställer krav på mig som jag inte kan leva upp till.
Och det är sant.
Varför är jag alltid "offret"? Vad fan har jag gjort? Bara för att jag inte lever i era jävla marginal. Jag är inte sån, och jag tillhör inte eran familj på det sättet. Hon är inte min mamma och han är absolut inte min pappa. Min pappa tar hand om mig, och det gör min mamma också. Faktiskt. Så du ska inte säga NÅGONTING. Min mamma är bäst. Min pappa också för den delen.
Jag orkar inte med er just nu. Kanske är fel sak att säga, men det är sanningen. For the moment.
Annars är jag glad. Riktigt glad faktiskt.
Kommentarer
Trackback
