kentsdotterns

Jag behöver kaos för att känna att jag lever. Jag behöver stress, läxor att göra och människor som hatar än för att man aldrig hinner träffas. Ibland var det kanske lite för mycket i mitt liv, men jag älskade det. Jag kände mig bäst, jag kände att, "nu har jag något värdefullt att säga till mina barn, för jag lever livet 100%"

Men nu, har jag typ.. Inte gjort ett skit på två jävla veckor, och det får mig att börja tänka, minnas saker jag vill inte komma ihåg. Får ångest av vissa val jag gjorde, men om stressen fanns där, skulle jag glömt det.

Jag klarar inte av det lugna livet.