Han bara stack iväg, utan att vända sig om.

Hemma om en vecka, men jag tänker inte framåt, tar inte dag för dag, utan sekund för sekund. Leva för stunden, men vet aldrig vad som händer sen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0